Spyan is in da house
I want to be famous
Varje gång den här låten dyker upp på min Ipod så tänker jag att ja, det där stämmer in på mig. Det hade varit väldigt fint att va känd. Bara så att ni vet.
Vilket hårt arbete jag har, va?
Om man skulle ta och dra täcket över huvudet
Efter att mamman hade lämnat huset tillsammans med ungarna bestämde jag mig för att ge mig ut på en springtur. Kände att jag va tvungen att röra lite på mig efter allt jag har ätit i helgen. Dock hann jag inte springa speciellt länge innan jag började må illa. Maten som jag har proppat i mig protesterade genom att vilja komma upp igen och jag började gå. Gick länge innan jag försökte mig på att jogga lite lätt på en grusväg. Det kom en bra låt på Ipoden och jag kände hur dysterheten började släppa. Men så snubblade jag på en sten. Försökte hålla mig uppe på benen, men föll raklång efter några meter. Tittade mig omkring och pustade ut. Ingen såg. Funderade ändå på att börja gråta, lite för att det gjorde ont, men mest för hur dåligt den här måndagen har startat.
Här har ni mig just nu. Förbannad, flottig och blodig.
Gottgottigottgott
Two down, three to go
När jag är klar med barnvaktningen ska jag färga håret och göra vid mig inför kvällen. Då står det nämligen mat och fest med Malin på mitt schema. Vi får hoppas att jag inte hinner börja spy innan dess. Magsjuka känns inte speciellt långt borta i det här huset för tillfället.
Jag vill inte kräkas
The Galway Girl
Den är med i P.S I Love You. Ni har väl sett den filmen? Annars tycker jag att ni ska göra det. Glöm bara inte att ladda upp med lite näsdukar innan.
Och det är tydligen inget nytt fenomen heller...
Mamma läste igenom mitt blogginlägg om mina kassar och sa att det va roligt innan vi fortsatte att prata vidare om annat. Efter en stund drog hon dock upp ämnet igen:
Har funderat på det här med kassar. Det är ju faktiskt ett gammalt fenomen för dig. Du har ju hängt massor av kassar på krokarna i hallen för "det va ju synd att slänga dem" har du sagt.
Jag samlar på kassar
Så imorse gick jag in i hennes rum med kassen och en ballong sjungandes Happy Birthday. Hon pratade lite om ballongen, men brydde sig inte om kassen alls. Hon brydde sig såklart om innehållet, men sa inte ett ljud om kassen. Noll intresse. Så när hon hade stuckit till skolan tog jag tillbaka kassen till mitt rum. Vill hon inte ha den kan det ju inte va fel av mig att ta den, tänkte jag.
Alldeles nyss frågade mamma på msn om flickan fick kassen eller hur det blev med den. Jag svarade att jag faktiskt tog tillbaka den. Att hon inte visade något intresse alls för den, men att jag annars hade tänkt att hon skulle få behålla den. Försvarade mig lite alltså. Då skrev pappa att det ju va roligt för mig att jag har en alldeles egen kasse.
Och här slog det mig. Jag slängde en blick mot min lilla kasshörna och kom helt plötsligt på att jag faktiskt har en kasshörna. Jag har inte bara en alldeles egen kasse. Jag har ett helt eget kasshav. Herregud, här har jag samlat på kassar i månader utan att fundera över om det är normalt. Tänkt hur mycket som helst på hur jag ska kunna behålla den där Disneykassen utan att verka taskig mot flickan.
Titta bara på det här. Hur mycket kassar som helst. På bilden ser ni alltså fem ganska stora kassar som i sin tur är fyllda med kassar. Jag är i fullkomlig chock. Vilken märklig upptäckt jag har gjort ikväll. Jag samlar sjukligt mycket på kassar. Så mycket att jag inte ens låter en liten söt flicka behålla den där fina Mussekassen när hon fyller 4 år. Jag borde skämmas.
Barnkalas
Pjuuuh, så trött jag är. Och vilken otroligt lång dag det har varit. Hade en slapp förmiddag i sängen där jag tittade ikapp veckans Idolavsnitt. Vid lunch följde jag med min värdfamilj till puben för lunch innan vi begav oss tillbaka hem för att sparka igång flickans födelsedagskalas. Blev ju trött bara av att se alla barn. Kändes inte som att jag hjälpte till speciellt mycket, men blev utmattad ändå. Och efter kalaset byggde jag ihop lite playmobil. Älskar att bygga ihop leksaker. Playmobil och Lego har alltid varit liiiite roligare än det mesta, grabbig som jag är. Tanken va att jag skulle festa till det på Walkabout ikväll, men lyckades inte spara tillräckligt med energi för att orka med det. Istället sitter jag här och sover.
Känslor
Har läst igenom lite av mina gamla blogginlägg ikväll. Bland annat de när jag va sjuk i somras. Då när jag blev inlagd på sjukhus en runda, om ni minns. Det va ju sjukt, det där. Tycker att jag fångade mina känslor ganska bra i de där inläggen. Drabbades lite av den sorgsenhet som jag kände då när jag läste dem. När jag upptäckte det blev jag genast glad igen. Vill ju förmedla känslor med ord och text. Det är där utmaningen med att blogga ligger. Så det va bra jobbat där, Joanna.
Mat är livet
Har haft en väldigt trevlig dag förövrigt. God mat och fantastiskt trevligt sällskap i Malin, Anna (ny au pair) och Maria (gammal nanny som är på besök). Är väldigt förtjust i Notting Hill. Där finns en hel del snygga människor med coola kläder att inspireras av. Ja, och så är där mysigt också.
Ikväll är jag barnvakt här hemma och imorgon är det barnkalas. Min flicka fyller ju år på måndag.
Gummistövlar och halsduk
Fullkomligt älskar de här dojjorna. De är sköna och varma och torra. Att jag aldrig har upptäckt det här med gummistövlar förr. Bättre sent än aldrig, som det så fint heter.
Jag och mina gummistövlar har varit på Westfield med Malin idag. Åt vietnamesiskt och köpte ett par svarta knästrumpor samt en stor mysig halsduk.
Den här stora mysiga halsduken närmare bestämt.
Nu ska jag titta på The Vampire Diaries innan jag beger mig ut i regnet igen för att gå och barnvakta hos en annan familj. Lugn och skön start på en lugn och skön helg.
Hammaren bredvid spiken
Arbetsveckan flyger förbi, jag är glad och mina barn är allt bra härliga. När jag inte jobbar följer jag serier med hjälp av datorn. Halv åtta hos mig, Idol, Berg flyttar in, Lite Sällskap, Ensam Mamma Söker, Kungarna av Tylösand, Gossip Girl, The Vampire Diaries... Och det är ju bara att konstatera att det är fantastiskt, det här med datorer och internet.
Något klokare eller roligare än så får ni inte ur mig ikväll. Fingrarna vill så gärna skriva, men hjärnan är inte lika intresserad av att snickra ihop något läsvärt.
God måndag
Här ligger jag i sängen och gillar läget. Börjar komma in i mina rutiner igen efter sommarlov, Sverige och Paris. Skönt. Och så funderar jag på vad jag ska shoppa härnäst.
Kassarnas innehåll
Från Disneyshopen fick jag med mig en födelsedagspresent till min lilla flicka. Hon fyller 4 år i början av oktober. Ett Tinkerbellpennfodral med pennor och sånt där smått och gott i. Och så köpte jag den fina presentkassen också. Tror att jag ska behålla den själv. Flickebarnet kommer ju bara att förstöra den direkt om hon får chansen.
En billig liten partyväska från New Look.
En kofta från Bershka. Stor och mysig.
Och slutligen en leopardregnkappa från Pull & Bear.
Shopping
Vem som shoppade mest idag? Vem som vann? Jodåsåatt, även jag lyckas ibland.
Titta med kassar. Bara det här med att bära en massa kassar är ju en fin känsla.
En så fin känsla att jag är så här glad ikväll. Och sitter med tummen uppe gör jag förstås hela tiden. Vad som finns i kassarna? Det ska ni såklart få se, men inte just nu. Tålamod mina vänner, tålamod.
Tråkiga nyheter
Det har lagt sig ett mörkt moln över vårt hus här i London. Ett nästan helt svart. Inte på grund av det regniga vädret, utan på grund av något mycket tråkigare. Mina värdföräldrars flyg har blivit inställt. De stannar hemma och är ledsna. Jag jobbar mindre, men är ändå ledsen. Inte för min skull såklart, men jag vet ju hur mycket de har förberett, planerat och sett fram emot att åka iväg.
Regn och hårt arbete
Om en stund lämnar mina värdföräldrar för en minisemester. Min värdpappa fyller nämligen 40 år i helgen. Därför har jag fullt ansvar över barnen idag, ikväll, inatt och imorgonbitti. Imorgoneftermiddag kommer mormorn och hämtar ungarna och sen är jag fri som en fågel med ett eget hus hela helgen. På söndagkväll kommer barnen hem igen och jag har återigen fullt ansvar över natten och på måndagmorgon innan föräldrarna kommer tillbaka på måndageftermiddag.
Där har ni en snabbgenomgång av hur jag jobbar i några dagar framöver. Och så barnvaktar jag hos en annan familj på lördagkväll. Pengar rullar in som de ska.