Skicka vidare
Och det där med Paris. Har fortfarande inga bilder eller någon tid att fixa ihop ett snyggt inlägg med, men vilken tur då att Malin är duktigare än mig på det här med att blogga regelbundet och bildrikt. Ni hittar hennes blogg HÄR.
Vad sysslar jag med?
Följer Idol stenhårt som alltid. Det här året från sängen i London på Tv4 Play istället för från soffan i Tollarp på Tv4. Vad jag funderar över allra mest när jag tittar på avsnitt efter avsnitt? Att klippa av mitt långa, tråkiga hår.
Varje gång jag ser Jamilla eller Elin i bild så drar jag mitt hår och undrar vad tusan jag låter det växa ut för.
Jamilla...
...och Elin. Nej, det är inga bra bilder jag har hittat, men ni vet väl hur de ser ut. Deras frillor är ju stencoola. Jag vill också va cool. För varje centimeter som mitt hår växer ut känner jag hur jag försvinner mer och mer in i mängden. Och en i mängden, det har jag faktiskt aldrig velat vara.
Varje gång jag ser Jamilla eller Elin i bild så drar jag mitt hår och undrar vad tusan jag låter det växa ut för.
Jamilla...
...och Elin. Nej, det är inga bra bilder jag har hittat, men ni vet väl hur de ser ut. Deras frillor är ju stencoola. Jag vill också va cool. För varje centimeter som mitt hår växer ut känner jag hur jag försvinner mer och mer in i mängden. Och en i mängden, det har jag faktiskt aldrig velat vara.
Jag är älskad
Rivstartade den nya arbetsveckan med en heldag på grund av sjukt barn. Ikväll barnvaktade jag dessutom en stund hos grannen. En väldigt rar liten flicka, det där. Vi pratade om alla farliga djur som finns i Australien, jag sa att jag vill åka dit snart och hon tittade stort på mig och utbrast "DON'T!! I don't want you dying". Hon älskar mig. Nej, jag överdriver inte. Varje gång jag nattar henne så ropar hon det efter mig när jag går. "I love you, Joanna, I love you..."
Tur att jag hade gott om plats i resväskan
Paris va grymt. Det är nog väldigt svårt att åka iväg på en bättre weekend än den jag har bakom mig. Malin har alla bilderna, men när jag får dem ska ni såklart få bildbevis på att jag har varit där. Tills dess får ni se vad jag shoppade på mig.
Ja, som ni ser så är jag fortfarande en sopa när det gäller shopping. Det kvittar om jag befinner mig i Kristianstad, Lund, London eller Paris. En sport-bh från H&M, ett armband och ett mynt från Notre Dame. Katastrofalt.
Ja, som ni ser så är jag fortfarande en sopa när det gäller shopping. Det kvittar om jag befinner mig i Kristianstad, Lund, London eller Paris. En sport-bh från H&M, ett armband och ett mynt från Notre Dame. Katastrofalt.
Paris
Knappt två timmars skönhetssömn inatt. Nu sticker vi till Paris över helgen.
Vad ska jag nu ha på mig?
Ajdå. Har ett par jeans som har följt med ett tag. För några månader sen gick de sönder på båda knäna, men jag har fortsatt att använda dem ändå. Just nu är de faktiskt de enda jeansen i min ägo som fortfarande passar. Men så upptäckte jag precis ett nytt hål under min högra skinka. Det känns ju lite småjobbigt om jag har gått runt med det hålet en längre tid. Är inte så mycket för det där med hål precis under rumpan. Känns lite naket.
Ordbajs
Och nu kanske ni undrar hur ett sånt där hopplöst ordbajsande inlägg som mitt föregående blir till? Kan faktiskt ta er igenom det steg för steg...
1. Måste uppdatera min blogg, men vill inte skriva en dagbok om vad jag har gjort under dagen. Kommer inte på ett roligt ämne och bestämmer mig för att testa på att bli lite djup.
2. Börjar skriva och snurrar helt plötsligt in i mina egna tankar. Försöker att sätta ord på dem utan att lyckas. Det är en konst, det där med att skriva fängslande och jag önskar att jag behärskade den konsten mycket bättre än vad jag gör.
3. Läser igenom vad jag har skrivit, konstaterar att det är rörigt och ganska ointressant och försöker finslipa mina snurriga nerskrivna tankar.
4. Radera allt eller publicera? Borde radera men känns så tråkigt när jag har lagt ner tid på att skriva. Har inget bättre material att publicera. Jag raderar ändå. Eller nej. Jo, nu raderar jag. Äsch, skitsamma. Nu trycker jag på "Publicera" så får människor läsa eller inte läsa bäst de vill.
Mina snurrande tankar
Ibland blir jag så trött på mig själv. På hur jag gräver ner mig i problem som egentligen bara är yttepyttesmå problem. På hur jag får ångest utan att ha något speciellt att ha ångest över. På hur enkelt det är för mig att få dåligt samvete. Mitt dåliga samvete har alltid förföljt mig som en demon genom livet. Som en tvångstanke. Är så rädd för att såra människor. Vill inte att någon ska må dåligt över något som jag har sagt eller inte sagt.
Kanske är det för att jag ofta talar innan jag tänker som jag också går och oroar mig i efterhand. Tänk om jag sa något dumt utan att jag tänkte på det? Kan det jag sa ha tolkats på ett negativt sätt? Och så hittar jag en liten möjlighet att det jag sa faktiskt hade kunnat va jättetaskigt om personen jag sa det till vrider och vänder på det ordentligt.
Det är så intressant med människor som funderar innan de låter orden lämna sin mun. Så mycket klokare de framställer sig. Och kanske att de också verkar snällare. Eller så framstår de som falska eftersom de tar sig tid att tänka ut ett bra svar. För då behöver ju inte svaret va ärligt. Det måste va enklare att tänka sig att mina spontana och ogenomtänkta svar är ärliga. Men det är ju också där som problemet med mina sårande kommentarer kommer in. Tänk om människor tolkar det jag säger som en förolämpning och ovanpå det dessutom är säkra på att jag faktiskt menade det helhjärtat.
Kanske är det för att jag ofta talar innan jag tänker som jag också går och oroar mig i efterhand. Tänk om jag sa något dumt utan att jag tänkte på det? Kan det jag sa ha tolkats på ett negativt sätt? Och så hittar jag en liten möjlighet att det jag sa faktiskt hade kunnat va jättetaskigt om personen jag sa det till vrider och vänder på det ordentligt.
Det är så intressant med människor som funderar innan de låter orden lämna sin mun. Så mycket klokare de framställer sig. Och kanske att de också verkar snällare. Eller så framstår de som falska eftersom de tar sig tid att tänka ut ett bra svar. För då behöver ju inte svaret va ärligt. Det måste va enklare att tänka sig att mina spontana och ogenomtänkta svar är ärliga. Men det är ju också där som problemet med mina sårande kommentarer kommer in. Tänk om människor tolkar det jag säger som en förolämpning och ovanpå det dessutom är säkra på att jag faktiskt menade det helhjärtat.
Att vakta sovande barn
Nu kanske ni undrar varför jag uppdaterar bloggen en lördagkväll? Borde inte jag va ute och svira? Nej nej nej, ikväll barnvaktar jag. Ligger hemma i min säng och smälter kakorna som jag har tryckt ner. Är ganska fint det här med att barnvakta. Igår tjänade jag extrapengar hos en annan familj. Det hårda arbetet bestod av att läsa en saga för barnen, pussa och krama dem godnatt samt titta på 27 Dresses och Van The Man. Slitsamt, som ni förstår. Ikväll är det något enklare. Kan ju gå och lägga mig när jag vill. Och smeta ut sminket när jag tycker att det är dags. Det tyckte jag för en liten stund sen.
Hej på er.
Hej på er.
Joanna + Politik = Njaaa
Jag röstade idag. Ja, jag snackar alltså om svensk politik nu. Malin och Sofia tvingade med mig till Svenska skolan här i Barnes (röstlokalen) eftersom det är första gången som jag är tillräckligt gammal för att få rösta. De tyckte att det va stort. Jag följde med, tog tre blanka röstsedlar (tydligen deltog jag i tre val... tror jag) och stoppade dem i tre olika kuvert. Oj så spännande. Sååå värt att ställa klockan för det där, som ni kanske förstår.
Jag blir kvar i London
Min plan med London va från början att stanna här fram till jul, men nu är det andra bullar som gäller. Nog för att jag kommer hem en runda runt jul och nyår, men sen återvänder jag hit för att arbeta hos min värdfamilj i ytterliggare några månader. I april/maj flyttar jag hem till Sverige igen. Ja, alltså om det är någon av er som undrar.
TV4 Play
HAHAHAHAHAHA "Laila gillar farliga och spännande och därför gifter hon sig med Niclas Wahlgren". Älskar Idol och just nu älskar jag framförallt Anders Bagge. Slog han inte hammaren på spiken med det där citatet? Överlag är vi ju ganska trötta på släkten Wahlgren, är vi inte det? Så när någon av dem blir sågad lite snyggt så där myser vi hemma i tv-sofforna. Johodå, det gör vi.
Nog för att det går att ha mycket åsikter om Niclas Wahlgren, men ingen kan tycka att han känns farlig. Däremot kan det kanske ibland kännas lite som att han försöker väldigt kraftigt att verka farlig.
Är förresten väldigt glad över det här med att det är möjligt att kolla på tv på datorn. Nästan lyrisk faktiskt. Speciellt nu när det är Idol och Halv åtta hos mig om kvällarna. De är mina favoritmysprogram, de där.
Nog för att det går att ha mycket åsikter om Niclas Wahlgren, men ingen kan tycka att han känns farlig. Däremot kan det kanske ibland kännas lite som att han försöker väldigt kraftigt att verka farlig.
Är förresten väldigt glad över det här med att det är möjligt att kolla på tv på datorn. Nästan lyrisk faktiskt. Speciellt nu när det är Idol och Halv åtta hos mig om kvällarna. De är mina favoritmysprogram, de där.
Back in London
Tillbaka i London efter en fantastisk semester hemma i Skåne. Älskar mitt liv hemma. Människorna, maten, tvn... Det va inte lätt att lämna det igen så snabbt. Tur att jag tycker bra om mitt liv här i London också.
Mjukstartade med två dagars arbete. Inga problem. Igårkväll begav jag mig in till West End med Sofia och Malin för Fashion's Night Out. Såg inga kändisar, men köpte ett par svarta Huntergummistövlar på rea. Så det jämnade ju ut sig ganska fint.
Helgen blir smockad med film, barnvaktning, utflykt, bio och The Ship.
Bara för att jag har varit så dålig på att blogga på senaste tiden koncentrerade jag mig duktigt mycket på att få till en bra bild på mig ikväll. För er skull people. Har pappas scarfs i håret, luggen i ögonen och min knutna hand på hakan. Fashion.
Mjukstartade med två dagars arbete. Inga problem. Igårkväll begav jag mig in till West End med Sofia och Malin för Fashion's Night Out. Såg inga kändisar, men köpte ett par svarta Huntergummistövlar på rea. Så det jämnade ju ut sig ganska fint.
Helgen blir smockad med film, barnvaktning, utflykt, bio och The Ship.
Bara för att jag har varit så dålig på att blogga på senaste tiden koncentrerade jag mig duktigt mycket på att få till en bra bild på mig ikväll. För er skull people. Har pappas scarfs i håret, luggen i ögonen och min knutna hand på hakan. Fashion.
Jag älskar att va hemma
Vet ni hur mycket jag prioriterar min blogg nu när jag är hemma? Den kommer efter familj, släkt, vänner, mat, fest, film, godis, födelsedag, Lund, shopping, sömn, kramar, pussar, skvaller, grillning... ja, här nånstans kommer bloggen. Lite längre ner på listan kanske. Nej, bloggen vilar ungefär till nästa tisdag skulle jag tro. När jag är tillbaka i London.
Borta bra...
Vi vet ju det vid det här laget. Hemma är bäst. Pappa och mamma är bäst. Sigge och Alfons. Storebror saknas förstås här hemma, men han är bäst ändå.
Satte mig bakom bilratten ikväll. Va väldigt nervös över att köra igen, men det gick ganska bra på småvägarna. Förutom att jag körde över en ekorre då. Är inte det otur i oturen på något sätt? Det är tillräckligt tråkigt att köra över en äcklig råtta, men det är ännu värre att döda en söt liten ekorre.
Satte mig bakom bilratten ikväll. Va väldigt nervös över att köra igen, men det gick ganska bra på småvägarna. Förutom att jag körde över en ekorre då. Är inte det otur i oturen på något sätt? Det är tillräckligt tråkigt att köra över en äcklig råtta, men det är ännu värre att döda en söt liten ekorre.
See you in Sweden
Väskan är packad, Ipoden är fylld med musik och hatten är på. Nu åker jag hem.
Mina tankar skenar iväg
Håller på att packa resväskan för min två veckor långa semester. Brukar ju vilja ha med mig alla mina kläder när jag ska åka iväg och resa, men så är inte fallet den här gången. Packar lite kläder som jag vill att mamma ska tvätta. Litar mer på hennes tvättning än min egen, såklart. Och så lite sommarkläder som jag ska lämna hemma. Knappt något som jag faktiskt hade tänkt ha på mig.
Men så slog det mig nyss varför jag inte bryr mig så mycket om vad jag har för kläder på den här semestern. Alltid när jag har åkt utomlands förr har jag lämnat tryggheten. Då har det gällt att bygga upp en säkerhet med hjälp av självkänsla och då krävs det snygga kläder. Ytligheten när den är som bäst. Nu däremot, nu återvänder jag till min trygghet i två veckor. Till alla jag älskar. Då känns det helt plötsligt meningslöst att ha snygga kläder. Personerna jag åker hem för att träffa bygger nämligen upp min självkänsla med sin närvaro. För nog måste jag va en sjukt bra person som har lyckats få världens bästa människor runt mig.
Jo, så djupt kan tankarna gå när jag packar.
Men så slog det mig nyss varför jag inte bryr mig så mycket om vad jag har för kläder på den här semestern. Alltid när jag har åkt utomlands förr har jag lämnat tryggheten. Då har det gällt att bygga upp en säkerhet med hjälp av självkänsla och då krävs det snygga kläder. Ytligheten när den är som bäst. Nu däremot, nu återvänder jag till min trygghet i två veckor. Till alla jag älskar. Då känns det helt plötsligt meningslöst att ha snygga kläder. Personerna jag åker hem för att träffa bygger nämligen upp min självkänsla med sin närvaro. För nog måste jag va en sjukt bra person som har lyckats få världens bästa människor runt mig.
Jo, så djupt kan tankarna gå när jag packar.
Min första födelsedagspresent
Ojojoj vilken dag. Har jobbat med mina barn hela dagen. Lämnat på tennis, tittat på Cars, hämtat på tennis, fixat och ätit lunch, åkt till The Natural History Museum, promenerat långt, åkt hem till Barnes för att möta mamman på The Sun för kvällsmat. Där tog arbetsdagen slut, men kvällen med min värdfamilj fortsatte. Åt Fish and chips och drack ett glas vin, fick min veckolön, ett födelsedagskort och en födelsedagspresent.
En liten och enkel Ipod Shuffle. Den turkosa i mitten, närmare bestämt. Precis vad otekniska Joanna behövde. Än en gång blev jag så tacksam och glad över att jag valde just den här värdfamiljen.
En liten och enkel Ipod Shuffle. Den turkosa i mitten, närmare bestämt. Precis vad otekniska Joanna behövde. Än en gång blev jag så tacksam och glad över att jag valde just den här värdfamiljen.
Nu tackar jag för ikväll
Det är den 23 augusti idag. Sju månader i London. Känns knappt värt att nämna med två enormt mycket viktigare datum så nära inpå. Den 25 augusti. På onsdag åker jag hem. Liiiite viktigare än att jag har bott sju månader i London. Nästa onsdag är det den 1 september. Jag fyller 21 år då. Även det lite större än några sju månader utanför Sveriges gränser.
Jag lovade er blogginlägg så att det smäller om det och vad händer? Är inte den här frekventa uppdateringen som ett fyrverkeri så finns det inte fyrverkerier. De existerar inte.
Jag lovade er blogginlägg så att det smäller om det och vad händer? Är inte den här frekventa uppdateringen som ett fyrverkeri så finns det inte fyrverkerier. De existerar inte.
Stora spindlar
Fick ett annat men för livet hos Sofia i fredags. Vi bakade kladdkaka, hyrde film och köpte godis. Mitt uppe i The Ugly Truth (väldigt bra film) noterade jag hur något rörde sig på golvet utan att riktigt släppa koncentrationen från tvn. Det va inte förrän Sofia började göra konstiga panikljud och peka mot golvet som jag tittade vad det va som rörde sig där. En fet spindel. Troligtvis den största spindel jag någonsin har sett. Blev chockad över hur rädd jag blev. Är ju ganska cool när det gäller sånt där. Spiderwoman liksom. Men vi fick panik och betedde oss väldigt tjejigt innan jag samlade mig och lyfte ut den med hjälp av en plastburk.
Den ser inte så stor ut på bilden som den faktiskt va. Duktigt av oss att tänka på att fotografera den förresten, inte sant?
Inatt drömde jag om stora spindlar. De bosatte sig i mitt gula klädrum hemma. Jag slängde ut dem, men nästa gång jag kom tillbaka till rummet va de där igen. Ja, det va en mardröm alltså, även om den låter ganska lam nu i efterhand.
Den ser inte så stor ut på bilden som den faktiskt va. Duktigt av oss att tänka på att fotografera den förresten, inte sant?
Inatt drömde jag om stora spindlar. De bosatte sig i mitt gula klädrum hemma. Jag slängde ut dem, men nästa gång jag kom tillbaka till rummet va de där igen. Ja, det va en mardröm alltså, även om den låter ganska lam nu i efterhand.
