Jag har åtminstone städat
Har åstadkommit lite ändå. Det är märkligt det där med hur duktig jag blir på att ta tag i allt annat när jag har en uppgift hängande över mig som jag inte riktigt orkar fixa. Har städat badrumsskåpet. Riktigt stort projekt som händer högst en gång per år. Har städat mitt klädrum. Även det ett stort projekt. Händer dock lite oftare. Fem gånger per år kanske. Och så har jag städat undan mina julklappar. Lagt allt på sin plats.
Så nu är jag förstås helt utmattad. Får se om jag kanske hinner med att spela in den där filmsnutten imorgon innan nyårsfirandet drar igång. Känns väldigt tveksamt.
Det sysslar jag med precis just nu
Och så är jag dessutom hungrig. Kanske borde vänta med filmen tills vi har ätit. Men då hinner det bli ännu mörkare. Och jag har faktiskt duschat och sminkat mig lite idag bara för den här inspelningen. Förstår ni hur jobbigt jag har det?
Se så ledsen jag är.
He's just not that into you
Och så tänkte jag dela med mig av ett filmtips på det! Ni måste se den. Och har ni kanske redan hunnit med att se den så tycker jag att ni ska se den igen. För den är klockren. Och lärorik. He's just not that into you heter den. Eller Dumpa honom! om man går på den (idiotiska) svenska översättningen.
Bra skådespelare, som ni kanske ser? Handlingen har ni HÄR.
Det är ganska intressant att se vilken karaktär man identifierar sig med mest. Jag, till exempel, är en Alex. Han spelas av Justin Long. Vem är du mest lik?
Vem är vem?
Ni vet "Derek" i One Tree Hill som utger sig för att va Peytons bror, men egentligen är en psykopat som är kär i henne? Fotbollen som jag tittade på idag har inte bara gett mig kunskap om Arsenal, utan även en låtsas-Derek-look-a-like. Han som sitter och snackar fotboll innan, i pausen och efter matchen med ett gäng andra fotbollskunniga. Han ser likadan ut som Fejk-Derek. 
Fotbollskunnig? Psyko-Derek?
Bilden blev inte jättebra. Fick inte stå framför tv:n och va tvungen att ta kort direkt när han visades i bild, så han gör inte den ultimata Derek-posen. Men nog ska ni lyckas se likheten ändå.
Cesc Fabregas
Slutsignalen gick för en liten stund sen på Emirates Stadium. Arsenal vann över Aston Villa med 3-0 och The Gunners ligger nu tvåa i ligan. Är det inte sjukt svårt att utse en matchhjälte där? Alla utmärkte sig väl ungefär lika mycket, gjorde de inte det?
Nej skämtåsido, vilken kung Cesc Fabregas är. Han är skadad och blev därför inte inbytt förrän i andra halvlek. Då stod det fortfarande 0-0. Han gjorde två snygga mål och blev sen utbytt igen. Det är ganska coolt tycker jag.
Så, där har jag väl fått fram att jag börjar få lite koll på Londonlagen i Premier League. Det va ju egentligen bara det jag va ute efter med det här inlägget.
Missade en liten detalj
Skit också. Kom på en pinsam sak till nu när jag ändå är igång och bekänner mitt vampyrberoende. Jag spelar The Sims. Det där datorspelet där man leder sina figurer genom livet, ni vet. Är grymt bra på det. Och där kanske ni tror att min historia är slut? Att det räcker med pinsamhet där? Oh nej, då underskattar ni mig.
Efter att jag sett Twilight på bio dröjde det inte speciellt länge innan jag hamnade framför mitt The Sims. Väl där kom jag på den briljanta idén att starta en ny familj. Jag sminkade dem vita i ansiktena och döpte dem till familjen Cullen. Gjorde självklart ytterliggare en familj som bestod av pappa Charlie och hans dotter Isabella Swan.
Tog det ändå steget längre och lyckades efter en hel del kämpande att skapa en vänrelation mellan sonen Edward Cullen och en vampyr på spelet (ja, det finns vampyrer på spelet, men de sover på dagarna). Det ledde till att vampyren smittade Edward med vampyrism och voilá! Han blev en vampyr på riktigt! Mission accomplished.
Twilight har satt sina spår
Ni har kanske märkt av den rådande vampyrhypen? Den som filmen Twilight startade när den släpptes på bio i slutet av förra året? Jag är en av de där pinsamma nördarna. En av de som läste ut böckerna på bara några dagar. Jag läste till klockan fyra på natten och ställde väckarklockan på nio morgonen därpå för att ligga kvar i sängen och läsa hela dagen. Läser fortfarande böckerna om och om igen. Såg Twilight på bio och köpte sedan filmen på morgonen dagen då den släpptes på DVD. Följer de nya vampyrserierna True Blood och The Vampire Diaries. Och då är inte ens den förstnämnda bra. Jag var en av de där småtjejerna som bidrog till att SF:s hemsida kraschade när biljetterna till New Moon släpptes. Och jag läser dessutom en Twilightblogg.
GOD JUL
DET HADE DEN!!
Nu, kära vänner, ska jag fira jul med mina nära och kära hos mormor och morfar. Det blir lutfisk, julbord och gröt. Det blir Kalle Anka och Tomten. Och så är det dessutom snö ute. Jag fullkomligt älskar julafton!
Hoppas att ni alla får en riktigt, riktigt GOD JUL!
God lillejul
Nu kanske ni trodde att det inte fanns mer att göra för julstämningen här hemma hos oss? Och det är faktiskt nästan rätt, men nog har vi hunnit med litegrann ändå. Målat naglerna röda till exempel. Just i detta nu tittar vi på Bingolottos uppesittarkväll. Och så har vi ätit julbord! Och druckit julmust/öl och whisky/cherry.
Titta så fin den är, min familj. Och vilket perfekt julbord vi har. Köttbullar, prinskorvar, ägg, olika sorters sill, rödbetssallad, brunkål, gravad lax, rökt lax, janssons frestelse, svampomelett, julskinka, ål och bröd. Mmm så gott.
Och här får ni en närmre titt på mitt tallrik. Visst ser det fantasktiskt frestande ut? Hehe. Mitt problem när jag äter julbord är att jag äter av allt i samma tugga. Det är himla svårt att få plats med allt på gaffeln.
Det börjar dra ihop sig
God tisdag
En dag närmre julafton. En dag fylld av julstämning. Så vad har familjen Björk gjort för julens skull idag? Jo, vi har griljerat julskinkan! Eller mamma har gjort det. Men vi andra har hjälpt till att äta av den.
Jag hade redan hunnit käka upp mina mackor när jag kom på det där med att ta kort, så Jimmy fick ställa upp med den lilla mackebiten han hade kvar.
Och så har vi köpt nötter, en kokos och lite annat smått och gott. Och satt nejlikor i apelsiner.
Jag gjorde den apelsinen med hjärtmönster.
Sen åt vi frukt med smält vit choklad.
Inte nån julgrej kanske, men vi hade vit choklad över som vi inte visste vad vi skulle göra med. Så då blev det så.
Och så har vi hunnit med två filmer. The Holiday och Surviving Christmas. De har minimarshmallows i chokladmjölken i båda. Eller i den ena hackar de stora marshmallows, men ändå. De är bra.
Vantrivsel är dåligt, så ni vet.
Football Manager
Försök att tänka er tjejer i den här situationen. Hur de sitter vid vars en dator och muttrar. Det går inte. Finns inte.
God måndag
Jag platsade Alfons vid granen som lite extra pynt. Han passade så bra där så han får sitta där nu resten av julen.
Så har vi ätit pepparkakor. Pappa och mamma drack glögg, medan Jimmy och jag avancerade med varm chokladmjölk med minimarshmallows. Pappa överraskade oss med det. Han vet minsann hur man fixar det lilla extra, min pappa.
Det kändes som att vi va med i en bra film. Ni har väl sett att de har minimarshmallows i chokladmjölken i bra filmer? Som i The Holiday, till exempel.
Och så har vi gjort knäck.
Mums.
Liverpool ligger i... Manchester?
Nu har det blivit dags för mig att börja plugga lite England. Så ikväll började Jimmy lära mig om Premier League. Framförallt om de fem lagen i London. Arsenal, Chelsea, Tottenham, West Ham och Fulham. Så när vi va mitt uppe i lektionen blev jag nyfiken.
Jag - Vilka lag ska jag hata? Manchester United va?
Jimmy - Njaa. Om det är nåt lag du ska hata så är det Liverpool.
Jag - Ok, Liverpool... I vilken stad ligger det?
Geografi är inte min starka sida.
Hur va det nu då?
- Märkesjeans
- Märkeskalsonger
- Converse
- Svart
- Skinnjacka
- Accessoarer
- Ruffsigt hår
Jag är ganska nöjd med den här stilguiden faktiskt. Enkel och bra. Om ni tycker att det är något viktigt som saknas så är ni mycket välkomna att kommentera det.
Sen har jag en liten överraskning. Ett extratips till er grabbar. Det är ju nämligen så att ni bara kan komma en kort bit på hur ni stylar er. Utstrålning och personlighet är det viktigaste i det långa loppet. Är ni nöjda och utstrålar att ni är det, så spelar inte klädvalet så stor roll. Då klär ni helt plötsligt i det som ni har på er, oavsett vad det är (nästan). Va er själva och klä er hur ni vill. Råkar det nu va så som jag tycker att killar ska klä sig så är det ju en himla tur för mig.
Och när vi ändå har Robert Pattinson på tapeten...
När jag flyttar ska jag bo i en liten förort som heter Barnes i sydvästra London. I fredags hade jag inget att göra och kom på att jag kunde googla mitt blivande hem och få reda på lite mer om området. Jag skrev in Barnes London i sökrutan och så kom det upp förslag på fler sökord som passade in. Det va map, hotel och så va det Robert Pattinson. Min nyfikenhet tog förstås överhand och snart kunde jag läsa att "Robert Pattinson grew up in a small house in Barnes, South-West London..."
Joanna Pattinson låter inte så pjåkigt, va? Hehe.
Söndagstipset
Och här är tänket det viktiga. Oavsett om ert hår är långt eller kort, ljust eller mörkt, så är det snyggast att fixa det ruffsigt på ett städat sätt. Bra tänk när det gäller kläder också. Inget ska va perfekt.
Flyg bokat
Nu börjar det bli allvar! Bokade precis min enkelbiljett från Kastrup till Heathrow. Mitt plan lyfter den 23 januari 2010 kl. 10.40 och landar i London kl. 11.40 samma dag. Skönt det känns att ha det fixat. Och spännande. Och skrämmande. Allt är alltså precis som det ska va.
Nu har jag bara den där försäkringen kvar. Fattar inte vilken jag ska välja, men får väl helt enkelt läsa på lite till.
Och god morgon på er förresten! Den här söndagen kommer bli bra, det känner jag på mig. Ska till Linda framåt kvällen och ha julmys. Va där igår och bakade pepparkakor, så det kanske hamnar några såna i magen. Men kanske inte ändå. Åt nästan upp dem igår så de hinner nog ta slut innan jag anländer. Nåt ska i allafall slinka ner. Det ska jag se till.
Lördagstipset
Fredagstipset
Skinnjacka. En svart sådan är ju förstås det bästa, men det behöver jag väl knappt påpeka? Det är så rysligt snyggt med en svart skinnjacka av lite rockig modell, men ändå hyffsat enkel. Kostar väl en hacka kanske, men så funkar den en lång tid framöver.
Eriks skinnjacka i Idolfinalen är i precis den stilen som jag menar. För övrigt har han klätt sig väldigt snyggt under fredagskvällarna i höst, så ni kan titta lite extra på hans kläder för att fånga den stil som jag är förtjust i.
Sällskapsspel
Min lediga dag har verkligen varit mysig! Blev inget Nova med mamma, som det va tänkt. Snön stoppade oss. Istället blev det en familjedag. Vi började med en fika på tusselatter (eller lussekatter- det är precis som ni vill), pepparkakor och mjölk (för min del, kaffe för de andra). Sen höll jag i en diktläsning. Älskar den dikten och älskar att läsa högt. Får rysningar där på sista versen när den första upprepar sig. Och sen spelade vi sällskapsspel!
Valet föll på Så det kan låta hemma hos oss och utan bitterhet är det bara att konstatera att pappa och mamma dominerade. Det var mest sånger som passade deras generation. Jag och Jimmy fajtades om tredjeplatsen och tillslut krävdes det att jag klarade min uppgift för att det skulle bli lika mellan oss. Uppgiften innebar att jag skulle sjunga en låt med ordet "låda" i. Vi körde med regeln att det va tillåtet att översätta till engelska. Jag sjöng:
Och alla protesterade. Ingen trodde på att det fanns en låt som gick så och jag envisades med att det visst fanns. Inte ens Jimmy hade hört talas om den. Det fanns bara en utväg kvar för mig. Jag ringde Sanna och bad henne sjunga den där "Bag in box-låten". Jag satte på högtalaren för att hela familjen skulle höra (utan Sannas vetskap, så om du läser det här, Sanna, så ber jag om ursäkt för mitt fula drag) och Sanna sjöng "B som i Bag, B som i Box, B som i Bag in box". Triumfen jag kände i det ögonblicket. Belåtenheten. Den va enorm.
Torsdagstipset
Glad, ledsen och trött
Har inget mer jobb inbokat förrän i mitten av januari, så fick säga hejdå ordentligt till ungarna. Höll nästan på att börja tjuta. Vet ju om att jag är en överkänslig bölfis, men herrejisses, va inte det till att ta i? Vill inte ens tänka på hur det kommer se ut när jag säger hejdå till familj och vänner innan jag sticker till London.
Nu ska jag lägga mig framför den öppna spisen och sova i tre timmar. Så ni får hålla ut lite till när det gäller dagens klädtips.
Min svenska är kanske inte felfri
Kokar det?
Har tvättat mina händer väldigt ofta under flera år. Lite så där sjukligt ofta. Men nu har det faktiskt kommit upp till en ny nivå. Blir nog lätt så när man torkar bajs och snor och petar bland en massa matrester hela dagarna. Och så ibland sticker jag händerna under kranen när vattnet är megavarmt. Inte för meningen förstås, men utan att tänka på det. Och så drar jag undan händerna så snabbt som möjligt.
Så till frågan här då. Vad jag har funderat lite över idag. Kan man få brännskador av kranvattnet om man sätter det på det varmaste? Eller det når inte en så hög temperatur? Vågar inte riktigt testa själv. Någon annan som är sugen?
Onsdagstipset
Tisdagstipset
Jag har ju skaffat körkort...
Bara en retorisk fråga såklart. Svaret är ju ganska uppenbart, inte sant? Fotot till körkortet. Har sedan tidigare ett passfoto som jag ser totalt död ut på, så jag bestämde mig för att jag skulle göra vad jag kunde för att åtminstone få ett snyggt körkort. Funderade länge fram och tillbaka på hur jag skulle se ut när dagen väl kom. Hur jag skulle le och sånt.
Och så kom den. Jag gick upp tidigt för att hinna sminka mig lite mer än vanligt och göra vad jag kunde med mitt hår. Men när jag sen satt i det där fotobåset och såg mig själv i spegeln så kunde jag inte frammana ett leende. Jag blir nästan aldrig bra på foton och speciellt inte såna där stela "titta in i kameran och le"-kort. Det kändes som ett fett nederlag när jag satt där. Nehe, inte ett snyggt körkort heller, tänkte jag och lämnade båset i besvikelse.
Och det blev inte bra heller, det där kortet. Men en total besvikelse blev det faktiskt inte. Jag ser inte riktigt lika död ut som i mitt pass. (Jaa, visst hade det passat bra med en bild på mitt pass och en på mitt körkort här? Lyckades dock inte knäppa av några foton där bilden på mig blev skarp. Tyvärr.)
Måndagstipset
Märkesjeans. Satsa på lite dyrare eftersom det alltid är lite snyggare. Och så ska de hellre va för långa än för korta, fast det vet ni väl? Jeans ska sitta lagom löst och ganska långt ner på rumpan så att kalsongerna syns. Nej, jag har inte tröttnat på det modet än. Ha dem för allt i världen inte för högt upp. Det gör er rumpa ful och rumpor ska va fina.
Skaffa er stil, pöjkar!!
Börjar såklart idag. Håll ut i några timmar bara.
Att tävla mot mig
Så idag bestämde jag och Sanna oss för att spela hennes nya Monopol. Ett Pyttelitet Monopol.
Sannas finger ligger på spelet. Så litet är det. Och snusdosan ser ganska stor ut också.
Nu kunde den här spelomgången sluta på två olika sätt. Det kunde sluta med att jag blev en arg förlorare som gick därifrån innan vi hade spelat klart. ELLER så kunde det sluta med att jag vann. Ganska logiskt. Och då kan ni kanske gissa hur det gick?
Bilden talar väl för sig själv. Sanna räcker fuck you till vänster i bild medan jag kör tummen upp. Sen började jag håna lite extra. Ville ha bild på förloraren och tog en segerbild på mig själv. Oduschad, men glad.
Vet inte om Sanna kommer vilja spela Monopol med mig nåt mer.
Fruktansvärt
Eriks flickvän på scenen. O O H M Y G O O O O D. Hon va pinsam, hon. Bara stannade kvar där och försökte titta Erik djupt i ögonen när han sjöng vinnarlåten. Såg ni? Hade jag varit Erik så hade hon varit dumpad nu. Försöka sno åt sig rampljuset sådär. Usch, vad irriterande.
Och på tal om irritation. Det finns små saker i vardagen som kan göra mig just irriterad. Såna saker som egentligen inte är något att brusa upp sig över. Men det gör jag lite ändå. Pressar ihop mina läppar till ett hårt streck, suckar, himlar med ögonen och morrar för mig själv. Sekunden senare tittar jag mig omkring för att se så att ingen såg min reaktion. Den är ju lite pinsam. Sedan fortsätter mitt liv som vanligt. Ingen skada skedd. Inga bestående men.
Precis ett sånt tillfälle uppstod alldeles nyss när jag var inne på Facebook. Jag upptäckte hur någon hade uttryckt sig med ett "fruktansvärt bra" och genast började jag morra lite utan att tänka på det. Det där med att använda "fruktansvärt" för att uttrycka något positivt. Är inte det väldigt dumt? Något fruktansvärt kan inte va bra. Eller? Ibland kanske? NEJ! Dumsnutar!
Vad va det nu jag skulle se ikväll..?
Hehe, där fick jag er allt. Klart jag inte håller på Erik. Calle dansar ju mycket snyggare. Vi laddar upp med lite Walking in Memphis här tycker jag.
Hårfärgning
Färgen heter Pärlblond och överst på förpackningen står det Jane Hellen MOOD, så jag antar att det är märket. Det står även Sveriges mest köpta hårfärg på framsidan, så tipset känns inte så orginellt. Men färgen blir naturligt blond och det tycker jag är bra. Lite lilaaktigt i början, men efter några tvättar så försvinner den lila tonen.
Såhär ser jag ut när jag håller på att färga mitt hår.
Som ni ser så är jag ganska ful då. Jag tvättar aldrig av mitt smink. Är för jobbigt. Istället kletar jag ut det, vilket ni kanske lägger märke till på bilden. Är ganska mörk runt ögonen liksom. Och morgonrocken har jag haft sen jag va typ 10 år. Det är min färgningsmorgonrock.
Är lussekatter ett svenskt påhitt?
Vi har bakat lussekatter nu, mamma och jag. De blev väldigt goda! Om man plockar bort russinen förstås. Jag hatar russin.
Titta så fina! Jag har gjort de fem översta i vänster hörn. Flätan, kringlan, de två specialkatterna och hjärtat. Under tiden hann mamma göra alla de andra.
Hur är det nu här då?
Det tänker jag på idag.
Hårt arbete
Har nästan bara sysslat med au pair-förberedelser idag. Jag har...
- försökt memorera hur mamma sorterar tvätt
- tagit upp resväskor, vägt dem och bestämt mig för en
- kollat flyg från Kastrup till Heathrow den 23 januari
- mailat min värdmamma
- signerat mitt nya VISA-kort, blivit missnöjd och försökt dra bort det innan det hann torka in, men misslyckats. Har därmed ett VISA-kort med en utdragen suddig underskrift
- beställt europeiskt sjukförsäkringskort
- kollat försäkring
- gjort köttbullar med mamma
- skalat potatis med mamma
- och vad har vi då kvar? Jo, jag har gjort sås med mamma
Och här har vi resultatet. Gooooott.
Duktig du har varit idag, Joanna, mycket duktig.
Svenskt rekord
Och jag lyckades med att lägga upp YouTube-klipp! Som jag utvecklas nuförtiden.
Det är jag!! Eller?
Jag är med i en musikvideo!! Eller ja, nästan.
Såg precis en bild bland mina mottagna filer som väckte ett gammalt/ganska nytt minne. För några månader sen kom Jimmy hem med en stor nyhet. Han och Kim hade suttit och tittat på musikvideor på YouTube och så helt plötsligt hade jag dykt upp där på skärmen. Oj, vad det där va likt Joanna, konstaterade de båda, sparade bilden och fortsatte med kvällen.
Några dagar senare skickade Kim bilden till mig på Msn och jodå, jag kan nog hålla med om att där finns vissa likheter. Något med minen. Frisyren. Näsan. Ögonen. Ganska likt, tycker ni inte?
Kan jag få lite hjälp?
Kom precis hem från jobbet. Är trött. Men Sanna ska dra med mig till Rusta eller ÖB, så hon dyker nog upp nu när som. Hinner dock be er om en sak innan. Jag skulle behöva lite hjälp. Jag och blogg.se kommer inte riktigt överens och jag tror inte att vi kan lösa det själva. Det är där ni kommer in. Ni kanske är duktigare än mig på det här.
Jag förstår inte hur man länkar utan att skriva ut hela internetadressen. Vi säger att jag vill länka till Calle Schulmans blogg. Däremot vill jag inte skriva ut http://schulmania.blogspot.com/ utan bara Calle Schulmans. HUR GÖR JAG?
Om jag vill lägga in en YouTube film på min blogg istället för att bara länka till den, HUR GÖR JAG?
Det va nog allt för nu. Bara två frågor låter kanske inte så mycket, men de ställer till det för mig en hel del. Skulle därför va bussigt av er att skriva i kommentarsfältet hur jag ska gå till väga för att lösa de här frågorna. Och skriv detaljerat är ni snälla. Robin? Maria? Någon? Snälla rara söta.
Måndagsfest
Bekymmer
Vi får se hur länge jag orkar ha det på utväxt bara. Växer så in i nordens sakta och folk är inte så himla positiva till mig i långt hår. Många tycker att jag ska ha det där jättekorta som jag hade för ett tag sen. Hade det bara varit tjejer som sagt det så hade jag inte funderat mer över det. Har en teori om att de av samma kön ljuger för att man ska bli så ful som möjligt. MEN det är killar också som har uttalat sig och det gör mig lite bekymrad. Helt ärligt så är det ju för dem som jag vill va så snygg som jag bara kan. Vi får se som sagt.
Här har vi det där jättekorta, fast lite längre. Och brun var jag också. Snyggt. Men när jag inte gjorde vid mig såg jag ut som en kille.
Valet är gjort
Nästa steg är att fixa försäkring och boka resa till Heathrow. I mitten av januari nån gång bär det av. Shit, vad spännande! Nu vill jag börja packa.
Filip & Fredrik & Jamie Oliver
Söndagar är bra. Först One Tree Hill. Sen Gossip Girl. Och nu tittar jag på Vem kan slå Filip & Fredrik. De är briljanta, de där två. Och så är Felix Herngren också med.
Jag har några underliga... ja, vad ska man kalla det... förälskelser. Felix är en av dem. Tycker att han är en riktig pudding. Fredrik är också ganska söt. Och Jamie Oliver. Ni vet han den nakne kocken. Han är jag också lite kär i. Märkligt.
För julstämningen
Jag stänger alltid luckan igen när jag har tagit chokladbiten. Ser finare ut. Mer städat.
Smärta och ärr
Min inställning till ärr kan nog också anses lite konstig. Åtminstone bland tjejer, där det oftast anses snyggare att ha en så felfri kropp som möjligt. Jag tycker det är svincoolt med ärr. Vill ha några köttiga. Det visar att man har varit med om lite. Att man inte är rädd för att ta i. Tråkigt nog har jag inte så många bestående ärr. Och framförallt inga coola. Lite B.
Här är mitt pågående projekt. Inte en vidare bra bild, men så är jag ju inte heller speciellt bra på att fotografera. Det är i allafall ett sår på min fot som jag hoppas ska utvecklas till ett ärr. Råkade snubbla över en plastkartongskant så skinnbiten som slets av låg kvar där på kartongen. Hehe. Ganska ballt det också.
Här kör vi utan röd tråd
- Är det inte ganska fantastiskt det här med att Calle är vidare till finalen i Idol? Lite oväntat kanske, men ändå fantastiskt. Vi reste oss upp och skrek med armarna i luften här hemma när han gick vidare.
- Nämnde ju i mitt förra inlägg att jag är duktig på att få ångest. Fatta då hur svårt det är för mig att välja värdfamilj! Har tre som jag sorterat fram, men de verkar så bra allihopa. Snacka om att jag vänder och vrider inne i mitt huvud just nu.
- Jag borde byta bild på mig här till höger. Den där är så förbaskat gammal. Men jag är inte så fotogenisk och då är det rysligt svårt att välja ut en bild som alla kommer tro att jag är nöjd med. För så är det ju, hörreni, att alla vill visa upp så bra bilder på sig själva som möjligt.
Även jag har brister
Än idag kan jag ligga och vrida mig i sängen när jag ska sova och må dåligt över att jag glömde en bokstav. Problemet är inte att jag missade en bokstav, utan att jag missade den på ett sånt ställe där folk kan tro att jag tror att det stavas så. Hade jag istället skrivit "bostav" hade alla förstått att jag bara missade att skriva dit k:et i ordet "bokstav". Nu tänker alla istället att jag inte kan stava ordentligt. Eller jag är åtminstone rädd att så är fallet. Ett personlighetsdrag hos mig som jag ogillar. Jag grubblar och vänder och vrider och får ångest. Helt onödigt. Vem bryr sig egentligen liksom?
Så. Nu har jag lättat mitt hjärta lite. Kanske att jag får det enklare att gå vidare då.
Botten upp!
Mellan sängen och nattduksbordet. Ja, det är dammtussar. Men det ser inte riktigt så farligt ut på bilden som i verkligheten. Tråkigt när det blir så.
Ett litet dilemma, som sagt. Men tror nog att jag kan leva i det ett par veckor till. Är liksom inte speciellt kräsen när det gäller renlighet. För att bevisa det tog jag en bild på nattduksbordet också, när jag ändå var igång.
Det där vattenglaset har stått där sen i lördagsnatt. Och snytepappret i bakgrunden. Det har nog legat där väldigt länge, för jag la inte märke till det förrän nu när jag inspekterade bilden.
Lika som bär?
Jag tycker att det är kul att höra hur andra ser en. Vilka de tycker att jag liknar. Nu snackar vi till utseendet. Och för att det ska bli riktigt kul krävs förstås förutsättningen att de droppar namn på söta personer. Min kära mormor har länge påstått att jag är väldigt lik Ebba von Sydow. 
Och det är här jag inte vet om jag tycker att det är så kul längre.
Nu har min moster kommit på en ny person som jag är jättelik. Och mormor instämmer entusiastiskt. Idag konstaterade till och med Jimmy att ja, du är lik henne! Bonde söker fru-Thilde.
Och jag vet inte alltså. Det här känns inte riktigt bra. Vi är ju blonda alla tre. För tillfället åtminstone. Men är det verkligen mer än så?
Hur ska jag kunna välja?!
De två senaste dagarna har nästan bara handlat om mitt sökande efter en passande värdfamilj och ändå har jag haft så mycket annat att göra. Min au-pairprofil skickades ut till familjer igår och under dagen mailade tre familjer som var intresserade. Två av dessa ringde sen upp. Jag hann även med att laga familjens mat (jaaa, det är sant! Med mammas guidning förstås).
Kunde inte somna inatt. Låg och grubblade hit och dit om vilken familj som är bäst och hur jag ska kunna lämna allt här hemma. Var till och med nära att börja böla ett tag. Men det krävs lite processing, förstår ni.
Var alltså inte speciellt utsövd när klockan ringde 05.50 imorse. Men det var bara att gilla läget och sticka till jobbet (vikarie på dagis). Jag började 07.00 men tröstade mig med att jag skulle kunna sova några timmar efter att jag slutat vid 13.00. Ganska direkt blev det dock ändrade planer, då min arbetsdag förlängdes till 16.00. Drog sen direkt till banken och fixade internetbank (först körkort och nu det här, vad händer med mig?). Hem och fick se att två familjer till ville prata med mig. En massa mailande senare och här sitter jag ändå fortfarande. Har dessutom väntat på ett engelskt samtal, men insåg precis att hennes "in the morning" kanske inte betydde "imorgon" utan "på morgonen".
Imorgon står klockan på 06.40. Eventuellt jobb på det. Annars måste jag ändå upp och värma upp rösten om det nu är ett morgonsamtal som väntar.
Och ovanpå allt detta så bestämde jag mig för att det va dags att återuppväcka min blogg. Kanske inte mitt bästa beslut.
Spegel, spegel på väggen där...
För ett tag sen gjorde mamma något med parkettgolvet i hallen, vilket innebar att vi inte fick gå på hallgolvet under en timmes tid ungefär. Och under denna timme hann jag göra en skrämmande upptäckt när det gäller mig själv.
Vi har en spegel i hallen som jag tidigare trodde att jag bara använder innan jag sticker hemifrån för att kolla snabbt så att jag ser respektabel ut. Men nu märkte jag att jag använder den oftare än så.
Cirka tio minuter efter att mamma sagt till oss att vi inte fick gå ut i hallen kom jag på mig själv med att va påväg ut till spegeln för att spana in mig själv. Jag stoppade mig och återvände till tv:n. En stund senare hade jag glömt den tidigare händelsen och reste mig återigen för att ta en titt på mig själv i hallspegeln. Nej just det, jag får ju inte gå på det golvet. Jag gick sakta och bedrövat tillbaka till tv-soffan. Som om inte det vore nog så hann jag under denna förödiska timme upprepa samma mönster ännu en gång.
Och det lämnar mig med en fråga. Vad är mitt problem??
Alla är fula i England
Tänk er när jag berättade för folk att jag var sugen på att jobba som au pair i London. Vad fick jag då för respons, tror ni? Kanske ett "Vad roligt! Du kommer att utvecklas så mycket"? Eller kanske ett "Jag vill också till London"?Tror ni att folk reagerade så? Automatiskt?
Jo, ni har inte helt fel. Det finns de som reagerade ungefär så. Men det har även varit oroväckande många som har sagt "London? Du vet väl att engelsmän är fula?".
Och det här har fått mig att fundera lite. Hur tänker egentligen personer när de slänger iväg den kommentaren till mig? Tror de att de ska få se hur mina ögon går från förväntansfulla till skräckslagna inom loppet av en sekund? Att jag genast kommer att ångra alla mina tankar om att åka till England? Att jag aldrig i hela mitt liv skulle kunna åka till ett ställe med en massa fulingar?
Nog för att jag kan vara ytlig på många sätt, men det där är väl ändå till att ta i lite. Jag åker inte till London för att samla på mig en massa snygga kompisar eller en läcker pojkvän. Nej, jag åker för att fylla mitt bagage med erfarenheter. Förhoppningsvis kommer jag även att få nya vänner, men jag kan absolut leva med att de inte blir lika snygga som de jag har här hemma. Jag har ju faktiskt haft en otrolig tur när det gäller snygga vänner.
Så ni behöver inte oroa er. Jag kommer nog överleva bland alla fula människor. Speciellt om de ser det minsta ut som Robert Pattinson. För ni vet väl att han är från London, England? Eller David Beckam. Det gör inget om de fula människorna från England liknar honom heller.
Okej, okej. Jag förstår att risken är större att jag stöter på personer som liknar Paul Scholes. Det inser jag faktiskt.
Glömde nästan...
Jo, så här ligger det till. Mina planer är...... att dra till London! Hade tänkt testa på livet som au pair. Redan i januari faktiskt. Så min tanke är att ni ska kunna följa den här bloggen så att ni har koll på allt som händer mig där borta. Eller det mesta åtminstone. Så blir det som om ni också är där! Hos mig. På sätt och vis. Är inte det en alldeles utmärkt idé? Jodåsåatt.
I'm back
Har ju haft ett litet blogguppehåll nu. Sen 2007 eller så. Men ska vi köra igen då? Jaa, jag tycker nog det!
