9
Jag har vetat det länge. Sett fram emot det och pratat om det, men shit, nu är det snart dags på riktigt. Snart lämnar jag London. Mitt liv här. Barnen som jag har tagit hand om. Det gick upp för mig på riktigt inatt när jag inte kunde somna. Det kommer att bli svårt att säga hejdå till dem. Jag har funderat på det en del under de senaste månaderna. Konstaterat att det inte kommer att vara speciellt svårt. Att det bara har varit ett jobb. Att jag kommer att glömma dem lika snabbt som jag stänger dörren bakom mig. Nu har jag ändrat mig. Plötsligt går jag omkring med en liten klump i magen.
Kommentarer
Trackback
