Joanna Björk

Beslutet att flytta till London och arbeta som au pair är det bästa jag någonsin har tagit. Idag har jag bott här i 16 månader och hunnit uppleva mer än vad jag trodde var möjligt. Jag lyckades hamna hos en bättre au pair-familj än vad jag hade vågat drömma om och fann vänner som jag aldrig kommer att glömma och som jag kommer att ha kvar hela livet. Jag har varit på musikaler, balett, opera, teater, museer, pubar, klubbar och fotbollsmatcher. Varit inlagd på sjukhus med halsfluss, haft maginfluensa, förkylningar, feber och pollenallergi. Varit på två skidsemestrar i Frankrike, besökt Paris och Dublin och varit på en dagsutflykt i Brighton. Jag har skrattat, gråtit, skrikit, viskat, skällt, tigit, pratat engelska, pratat svenska... För det mesta har jag varit lycklig. Trivts otroligt bra. Mycket bättre än vad jag trodde var möjligt. Det känns som att jag har varit här otroligt länge. Samtidigt känns det som om allting har varit en dröm.   

                

Om fyra dagar flyttar jag hem till Sverige. Jag kommer att lämna människor som jag tycker väldigt mycket om, platser som ligger mig varmt om hjärtat och huset som har varit mitt hem länge. Istället kommer jag att återförenas med människor som jag älskar, platser som jag avgudar och bo i mitt riktiga hem. Efter en lång semester där jag har utvecklats och vuxit både på insidan och utsidan har det blivit dags för mig att åka tillbaka dit jag hör hemma. Jag känner mig helt färdig med London och är redo att ta nästa steg i mitt liv. Att flytta hem är utan tvekan det näst bästa beslutet som jag någonsin har tagit.

Men nog är jag värd ett Hurra? S E X T O N  M Å N A D E R . Hurra!