Två minnen som gör mig varm i hjärtat
Det bara regnar och regnar och regnar här idag. Då kan det va svårt att hålla humöret uppe. Att inte bli lika dyster som den gråa himlen utanför fönstret. Därför tänker jag tillbaka på några färska minnen som alltid kommer att göra mig glad...
Julklappsutdelningen på Julafton. Jag gick för att köpa tidningen och missade tyvärr Tomtenissans besök, men Jimmy berättade entusiastiskt om henne när jag kom tillbaka. Hur Tomten själv inte hade haft tid att komma, utan istället hade skickat sin bästa Tomtenissa. Hon va söt också, sa han. Och han va mycket glad över sina julklappar. Att han hade varit en snäll pojke hela året och därför va på Tomtens "nice list" även i år. Minnet av hans glittrande ögon när han berättade allt det här för mig... Vackert.
På Juldagen hade Tomten däremot tid att komma. Mina två kusiner till vänster i bild tog, precis som jag, Tomtebesöket med ro. Min kusin och gudson i knät på Tomten tyckte att det va spännande, men Jimmy blev stirrigast av alla. Han hoppade runt och pep "Tomten, Tomten, Tomten, det är den riktiga Tomten." Han ryckte i min kavaj för att få min uppmärksamhet och viskade "Joanna, den riktiga Tomten är här. Han hade tid att komma idag. Den RIKTIGA Tomten." När det blev dags att ta den här gruppbilden tog det en stund att få Jimmy att sitta still. Vi märkte alla att han va lite rädd. Ville inte sitta för nära den stora mannen med vitt skägg. Ni ser på bilden att han drar sig undan något, men ni kan nog även tyda hans lycka i leendet och de lysande ögonen. Han sitter bredvid den riktiga Tomten.
Julklappsutdelningen på Julafton. Jag gick för att köpa tidningen och missade tyvärr Tomtenissans besök, men Jimmy berättade entusiastiskt om henne när jag kom tillbaka. Hur Tomten själv inte hade haft tid att komma, utan istället hade skickat sin bästa Tomtenissa. Hon va söt också, sa han. Och han va mycket glad över sina julklappar. Att han hade varit en snäll pojke hela året och därför va på Tomtens "nice list" även i år. Minnet av hans glittrande ögon när han berättade allt det här för mig... Vackert.
På Juldagen hade Tomten däremot tid att komma. Mina två kusiner till vänster i bild tog, precis som jag, Tomtebesöket med ro. Min kusin och gudson i knät på Tomten tyckte att det va spännande, men Jimmy blev stirrigast av alla. Han hoppade runt och pep "Tomten, Tomten, Tomten, det är den riktiga Tomten." Han ryckte i min kavaj för att få min uppmärksamhet och viskade "Joanna, den riktiga Tomten är här. Han hade tid att komma idag. Den RIKTIGA Tomten." När det blev dags att ta den här gruppbilden tog det en stund att få Jimmy att sitta still. Vi märkte alla att han va lite rädd. Ville inte sitta för nära den stora mannen med vitt skägg. Ni ser på bilden att han drar sig undan något, men ni kan nog även tyda hans lycka i leendet och de lysande ögonen. Han sitter bredvid den riktiga Tomten.
Kommentarer
Trackback