God fredag
Nej, hörreni, nu beger jag mig till Malin för lunch. Min helg har ju redan dragit igång, som ni vet vid det här laget. Gillar att gnugga in det ordentligt bara.
Ha en bra fredag, mina vänner.
Men varför syns det inte?!
Ser ni så frustrerad jag är? Slänger med handen och vädjar efter tips. Hur ska jag göra för att få perfekt kropp på två dagar? HUR?
JAA JAA JAA
Sofia, Emma, Pamela, Jessica, Liz, Ebba och Malin.
Där åt vi kvällsmat i form av goda och billiga hamburgare och pommes samt drack öl. Efter några extremt trevliga timmar promenerade vi vidare till Walkabout, där vi dansade loss med några australiensare. Om vi hade kul? Jo, men jag låter nog bilderna tala för sig själva.
London Marathon
London Marathon stod på schemat. Kan det va världens största maraton, det där? Mina värdförälrar sa åtminstone det. Så vi begav oss mot Buckingham Palace runt lunchtid, där löparna går i mål.
Sofia, Emma, Pamela och Malin ställde snällt upp på kort när vi va på plats.
Och jag va glad. Det va så härlig stämning där. Hög musik och massor med folk.
Buckingham Palace, storbilds-tv och målgången.
Efter en stund bestämde vi oss för att det va dags att käka, så vi begav oss vidare till nudlar med kyckling och grönsaker samt en Coca för min del.
Och återigen blev de tvungna att le fint.
Sen promenerade vi en stund i affärerna på Regent- och Oxford Street innan vi satte oss på ett Starbucks där jag drack en Chocolate Cream with cream. Mycket smarrig. Efter ännu lite vandring i affärerna och nästan en cykelkrock bar det av hemåt en snabb runda innan kvällen drog igång. Men kvällen får ni vänta lite på. Jodå, den som väntar på något gott...
Jag kan använda en sax
De här byxorna har jag gjort om till shorts. Mina älskade chinos.
Men de hade fått rosa prickar på benet som inte gick att få bort. Och några rosa prickar ville jag minsann inte gå runt med.
Så då blev resultat såhär. Ser ni att ljuset är annorlunda? Ljusare och bättre liksom? Så är det ofta med före- och efterbilder. Efterbilderna har bättre ljussättning. Men nej, jag gjorde inte det för meningen.
Och här har ni en nöjd Joanna. Ser ni det gröna trådiga armbandet? Det flätade jag ihop av resterna från mina chinos. Som jag kan, som jag kan.
HEJ
Här har ni vårt läger för dagen. Det ser inte så tokigt ut va?
Alex, Sofia och Malin ställer upp på kort. Eller ställer upp och ställer upp. Malin ropade faktiskt till mig att jag skulle ta kort.
Och här är det andra laget.
Har ni fattat att det känns som sommar i London? Det är så himla skönt och det gör mig så glad. Men imorgon ska det bli lite regn, så kanske är det fina vädret över på ett tag nu. Tror nog att jag kommer att fortsätta va glad ändå. För livet är allt bra härligt just nu.
Vatten i näsan
Det är på tiden att jag klagar lite
- Min dator är troligtvis fylld med virus. Den skickar mail till folk, hänger sig och smilegubbarna på msn har slutat att synas. Och jag är den mest otekniska personen som finns, vilket gör att jag inte kan göra någonting åt problemet överhuvudtaget. Det känns som att jag sitter på ett sjunkande skepp.
- Mitt hår är en fullständig katastrof. Jag har ju bestämt mig för att skaffa långt hår och det kan va ett av de tråkigaste besluten jag har fattat. Det liksom bara hänger helt livlöst och ser fult ut. Det är inte roligt att ha en dålig hårdag varje dag. Och min frisör är hemma i Sverige.
- Mina byxor sitter bara hårdare och hårdare. Jag fösöker skylla på att de är nytvättade, men det håller liksom inte längre när det börjar bli dags att tvätta dem igen.
- Mitt internet här fungerar aldrig riktigt som det ska. Ibland fungerar det inte alls.
Ja, Det va det. Något värre än så kan jag faktiskt inte komma på. Inte just nu när solen skiner från en klarblå himmel varje dag. Och så är det dessutom dags för mig att ta helg.
Våren är här
Så, då va den jobbigaste delen av arbetsveckan avklarad. Pojken började skolan igen i måndags, men flickans dagis börjar inte förrän imorgon, vilket har inneburit två heldagar för mig. Med fint väder, playdate, karate och Kew Gardens har det dock inte varit några problem. Och vi börjar bli bundisar nu, jag och den lilla tösabiten. Pussar, kramar, skratt och gos hör nästan till vardagen nu, vilket jag trivs med alldeles otroligt bra.
De två senaste kvällarna har jag promenerat längs Themsen alldeles ensam. Det är mysigt nu när sommaren börjar närma sig med stormsteg. Och det bästa av allt med att gå längs vattnet, vet ni vad det är? Jo, jag blir aldrig hungrig! Det flyger nämligen ner insekter i min hals lite titt som tätt. Slemmigt, men mättande. Ni har nästan sommar där hemma också har jag hört. Lite snö hör väl till, va?
Imorgon blir det en bra dag. Jobbar bara pyttelite på morgonen innan jag ska promenera en stund med Sofia. Är lite orolig över vad det är för en runda hon ska dra med mig på. Richmond? Låter oroväckande långt, men jag ska spela tuff och tålig. Efter jobbet ska vi testa en ny pub här i Barnes. Ja, alltså ny för oss. Den ligger nere vid vattnet, så jag hoppas på klarblå himmel och en fin solnedgång.
Vilken helg, va?
Ja, hörreni, vet ni vad? Jag har haft en fantastiskt bra helg. En sån helg som bara har varit sjukt slapp och göttig. Sommaren har varit på besök, förstår ni. Och jag har njutit av den på bästa möjliga sätt.
Igår va det ju Premier League som gällde. Det va en ooootroligt dålig match vi såg. Den slutade 0-0 och med bara ett skott på mål under hela matchen så blev det visst ett nytt rekord i Premier League. Tänka sig, då va det ju inte så tokigt att ha varit där ändå. För en lite mer detaljrik beskrivning av dagen: Jag gick hela vägen till Hammersmith längs Themsen, drack en öl, började gå mot Craven Cottage, stannade på en annan pub och drack en öl, tittade på matchen, gick till ännu en pub i Putney för att avsluta dagen med en sista öl innan jag gick längs Themsen hela vägen hem. Mycket gång, med andra ord. Men i strålande sol är promenad det bästa färdsättet. Sen va jag barnvakt här hemma på kvällen. Barnen sov och jag låg i sängen med datorn i knät. Mycket skönt.
Idag vaknade jag tidigt för att upptäcka att det minsann va klarblå himmel även denna dag. Så jag gick återigen till Hammersmith (tar en trettio minuter eller så) där jag mötte upp med Sofia och Elin. Vi tog bussen till Hyde Park där vi spenderade hela dagen på en filt med jordgubbar, björnbär, vindruvor, vatten, juice, Digestivekex och Magnum Mandel. Ikväll besökte vi Sun Inn för kvällsmat. Lasagne med vitlöksbröd och sallad samt Coca.
Fattar ni vilken underbar helg? Fint väder, härligt sällskap och god mat och dryck i London. Håhåjaja, vad jag har det bra. Tråkigt att jag har glömt att använda kameran bara.
Veckan som går
Söndag: På dagen åkte jag till Richmond med Malin, där vi gick längs Themsen och åt glass i solen innan vi satte oss i en pytteliten biosalong och tittade på Remember Me. Vi va nästan alldeles ensamma i salongen.
På kvällen gick vi hem till Emma (ännu en svensk au pair här i Barnes) och förfestade lite innan vi stack vidare till Walkabout. Kanonkul.
Måndag: Jobbade heldag på grund av påsklovet som har varat hela denna veckan också.
Tisdag: Jobbade en stund på morgonen innan barnen blev hämtade av mormorn. Då begav jag mig till Oxford street för lite shopping. En militärgrön skjorta och några armband för att va exakt. På kvällen va jag på Sun Inn med Sofia och Elin.
Onsdag: Även den morgonen började med lite jobb innan barnen begav sig till Fit For Sport på skolan. Spenderade större delen av dagen framför datorn. Mestadels med Gossip Girl. Hämtade barnen kl 5.30pm och jobbade i en timme. Avslutade dagen med en promenad med Malin och Pamela (ja, här är en del svenska au pairer i Barnes).
Torsdag: Ännu en heldag med barnen. Jobbade till och med en timme längre än jag brukar, så det va en lång dag, det där. På kvällen skypade jag med mamma och pappa, som kom hem från Thailand igår. De syntes knappt på skärmen. Va för mörka.
Fredag (idag, med andra ord): Fick en liten sovmorgon innan jag jobbade ett par timmar. Efter det har jag ätit och legat i sängen med datorn i knät. Jag trivs väldigt bra med mina lata dagar framför datorn. Ikväll ska jag till Sofia och umgås.
Så, där har ni veckan som gått. Jaså, ni är inte nöjda? Lite om helgen som kommer också, kanske? Det kan jag väl bjuda på.
Lördag: Ta några öl runt lunchtid innan jag sticker till Craven Cottage och tittar på Fulham-Wolves. Jodå, det är minsann på tiden att jag går på en Premier Leaguematch. Klart att det kunde varit lite roligare lag, men det är ju fortfarande Premier League. Kräsnare än så är jag inte. På kvällen är jag barnvakt här hemma.
Söndag: Väldigt oplanerad.
Det va väl ganska väntat, va?
Jag har haft en bra skidsemester. Det är vackert uppe i bergen, skidåkning är spännande och det är ruskigt gott med en öl efter en dag i backarna. Jag har ju dock missat after ski, vilket jag antar är det roligaste av alltihop. Och efter att ha upplevt allt det här kan jag absolut förstå människor som tycker att det är roligt att åka på skidsemester. Däremot har jag fortfarande ingen förståelse för de som faktiskt föredrar skidsemester framför solsemester.
Bara det här med all utrustning som krävs. Jacka, termobyxor och vantar som gör att man svettas ända tills man trillar, blir begravd i snö och fryser. För att inte tala om pjäxorna och skidorna, som är vansinnigt jobbiga att bära runt på. Då är det bättre med bikini och ett dopp i havet för att hålla en lagom temperatur.
Och den goda ölen efter en dag i backen. Det bästa på dagen, enligt mig. Den är som sagt riktigt fin, men en kall öl att svalka ner sig med på stranden når upp till minst samma nivå.
Skidåkningen i sig klarar jag mig väldigt bra utan. Ska jag va riktigt ärlig så är jag mest rädd för att dö ända tills jag äntligen kommer ner. Och vad händer då? Jo, då är det bara att ta sig upp med liften igen för att upprepa proceduren. Nej, istället för att koncentrera sig på att ta sig ner levande från en backe så föredrar jag att inte koncentrera mig på något alls. Att bara ligga ner och njuta av solen och omgivningen.
After ski är det enda som jag känner att jag inte kan jämföra rättvist, eftersom jag inte har upplevt det. Men det innebär väl att man går till ett uteställe direkt efter att man har varit och åkt skidor? Med termobyxor på och intorkat svett kvar på kroppen? Rätta mig om jag har fel, men om så är fallet går jag nog hellre hem och tar en dusch, gör vid och går ut på en klubb i sommarkläder utan att frysa det minsta. Ja, jag hade nog föredragit det.
Då kör vi en slutsats på det. Jag sticker gärna på skidsemester om jag slipper betala för det, men mina egna slantar sparar jag, utan att tveka, till en solsemester.
En tillbakablick
Det va på söndagen semestern drog igång på riktigt. Vi hämtade ut skidor och pjäxor innan vi begav oss upp i bergen. Jag och barnen hade skidlektion kl 14.15-16.30. Alla tre började i olika nybörjargrupper, vilket resulterade i att jag glänste. Ingen annan i min grupp hade stått på ett par skidor innan och med mina två och en halv dagars erfarenhet blev lektionen väldigt tråkig för mig. Lärde mig dock lite viktiga basgrejer innan jag fick så ont i vaderna att jag inte längre kunde stå upp. Då satte jag mig ner. När våra lektioner va över plockade föräldrarna upp oss och vi begav oss till en pub för öl innan vi återvände hem för mat.
Och så såg dagarna ut på ett ungefär. Eller jag hade inga fler skidlektioner, men barnen fortsatte med sina resten av veckan. Så jag tog hand om dem på förmiddagarna, gjorde lunch till dem och tog dem till lektionerna. Sen va jag ledig. På måndagen och tisdagen åkte jag skidor med mina värdföräldrar eller ensam, men sen hade jag fått nog av skidåkning. Då spenderade jag istället eftermiddagarna med en bok i lägenheten, antingen på balkongen eller i sängen beroende på vädret. Sen mötte jag upp för en runda till puben och på kvällen åt vi.
Och som jag har ätit. Varje morgon köptes det hem baguetter och croissanter. Jag käkade oftast en croissant med chokladbitar i, en skål müsli och två skivor baguett med Nutella på. En vääääldigt stadig frukost, med andra ord. Sen smååt jag hela dagen och på kvällen blev det pizza, hemlagat eller restaurang. Allt väldigt gott.
Så, jag tycker nog att det räcker där. Kvalitéten blir inte bättre. Och ni får verkligen ursäkta bilderna. Har många (eller egentligen bara några) bättre än de här, men vill ju inte publicera bilder på min värdfamilj, eftersom jag inte har frågat om lov. Lite tramsigt av mig kanske, men that's me. Och några bättre bilder på mig själv finns inte. Det blir ju så när det är jag som håller i kameran. Det är därför jag egentligen föredrar att lämna den hemma. Så att jag kan va med på så många bilder som möjligt.
Men vad blir mitt betyg då? Nu är ni allt bra nyfikna, va? Tråkigt för er att jag ska ut och gå med Malin. Ni får alltså hålla till godo lite till innan ni får min jämförelse.
När vi möttes mellan Dover Calais
Vi lämnade Barnes i min värdfamiljs bil kl 06.30 på fredagmorgonen. Vi visste att vi hade en lång resa framför oss, men inte trodde vi att den skulle bli riiiiktigt så lång som den blev. Vi körde till Dover där vi hoppade på färjan mot Calais och vilken fin känsla det va när jag äntligen förstod vad Style sjöng om i Melodifestivalen 1986.
Här tittar jag tillbaka mot England och the white cliffs of Dover.
Den där färjan skulle ta knappt två timmar, men vi blev stående utanför Calais hamn i fyra timmar på grund av strejk från företaget vi åkte med. Jaha. Sex timmar på en färja va inte speciellt kul. Förseingen resulterade i att vi blev kvar i bilen till kl 02.00 på natten, då vi äntligen kom fram till vårt hotell för natten, Novotel Hotels i Lyon. Där hade jag mitt alldeles egna hotellrum. Det kändes lyxigt och spännande, men samtidigt väldigt ensamt.
Jajaja bildkvalitén är sådär, men jag va mer sovande än vaken när jag sprang runt och fotograferade, vilket gör sig relativt tydligt på den sista bilden. Tydligen tycker fransmän att toastolen förtjänar ett alldeles eget litet rum. Är inte det ganska dumt? Det resulterar ju i att alla (jo, för ni är väl inte äckliga?) måste springa till det stora badrummet för att tvätta händerna efter varje toalettstolsbesök.
Efter några timmars sömn intog vi återigen våra platser i bilen för att åka de sista tre timmarna till de där snöiga bergen. Vad heter de nu igen? Jag spenderade alla timmarna i bilen i baksätet tillsammans med barnen och två små tv-apparater. Det va faktiskt ganska lugnt och skönt. Tycker om att åka bil, även om min rumpa och mina ben klagade litegrann.
Tillslut kom vi fram till vår lägenhet i Vaujany.
Därinne nånstans bodde vi under veckan. Jag glömde att ta bilder inne i själva lägenheten. Fy skäms.
Och här tar vi en paus. Känner att ditresan faktiskt förtjänar ett alldeles eget inlägg. Resten får ni kanske senare ikväll. Men kanske inte förrän imorgon. Jag är ju lite busig med mitt uppdaterande numera.
Sol och bad eller sol och skidor?
Ni får väl helt enkelt komma in här senare om ni är nyfikna på om så är fallet. Ni ska såklart få en lång resumé av min vecka i Frankrike.
Är jag inte redan på semester?
Just nu håller jag på att packa det sista innan vi ska lasta ut i bilen senare ikväll. Min laptop följer inte med. Jag ska nämligen försöka att hålla mig borta från datorer hela veckan. Istället har jag packat böcker (Twilight och Pride and Prejudice) och kortlek. Jo, och så följer mobilerna med också, så helt utan teknik klarar jag mig inte. Det här innebär alltså att bloggen förmodligen kommer att stå still i en vecka eller så. Jag förstår att det känns tungt för er, men när jag kommer tillbaka så kommer jag att göra det riktigt ordentligt. Ni kommer att få text och bilder som aldrig förr. Eller ja, jag ska åtminstone försöka att komma ihåg att använda kameran. Och OM jag kommer ihåg att göra det, så är det för bloggens skull. För er skull. Typ.
Så tills vi hörs igen - Glad Påsk på er, gubbar och kärringar! (Ni fattar? Påskkärringar.)