Livet hade inte kunnat vara bättre just nu
I made it back home
0
London har varit alldeles... alldeles underbart. Jag kommer alltid att tänka tillbaka på min tid här med ett stort leende på läpparna, men nu är det dags för mig att flytta hem.
Vackert avsked
Hur jag fördriver tiden under min sista dag i London?
Bästa maträtt? Ingen mjukstart med enkla frågor här inte. Hemmagjorda köttbullar, spenat, grillat kött, smörgåstårta... Ja, hur ska jag kunna välja? Klassikern som jag alltid önskar som fredagsmiddag är fläskfilé med hasselbackspotatis och Karins jättegoda fläskfilésås.
Bästa efterrätt? Vilka otroligt svåra frågor. Kladdkaka med vaniljglass funkar alltid. Å andra sidan, vilken efterrätt funkar inte alltid?
Hatdryck och maträtt? Hopplöst. Jag tycker om allt. Räknas banan? Banan är det enda som jag inte tycker om.
Bästa alkoholdryck? Cider och öl.
Använder du smör på smörgåsen? Ja.
Smågodis eller färdiga påsar? Smågodis.
Bästa soppan? Äter inte soppa speciellt ofta. Det funkar nog med vilken som. Lite fisksoppa kanske. Eller varför inte grönsakssoppa.
Favoritglass? Choklad och Magnum Mandel.
Shoppingvanor:
Hur mycket shoppar du för varje månad? Har absolut noll koll här. Inte för speciellt mycket.
Har du mer skor än kläder? Nej.
Favoritplagg? Pyjamas.
Favoritfärg på kläder? Svart.
Favoritfrisyr: Oj, vad svårt. Kort i nacken åtminstone. Det blir så svettigt med hår där.
Bästa mönster: Leopard och zebra.
Bästa accessoar: Klocka.
Underkläder? Jo, det använder jag.
Hatplagg? Är nog inte tillräckligt engagerad i kläder för att ha ett hatplagg. Det här med onepiece förstår jag mig inte riktigt på ur ett modeperspektiv, men det ser väldigt bekvämt ut.
Arbete, utbildning:
Jobbar eller pluggar du? Nej. Jag har jobbat min sista dag idag och planerar att börja plugga i höst.
Vad vill du bli? Just nu siktar jag på att bli gymnasielärare. Har dessutom alltid velat bli författare.
Trivs du med ditt jobb/din utbildning? Har trivts otroligt bra som au pair. Kommer att trivas väldigt bra som arbetslös. Om jag kommer att trivas med min utbildning återstår att se.
Är lönen viktigast? Min lön är inte speciellt viktig alls faktiskt. Min framtida mans däremot...
Lite allt möjligt:
Har du barn? Nej.
Är otrohet okej? Nej.
Älskar du någon? Ja.
Betyder familjen mycket för dig? Min familj är det absolut viktigaste och bästa i mitt liv. Den betyder allt.
Vart åker du helst på semester? Till sol, värme och stränder. Är väldigt sugen på Australien, USA eller Sydamerika just nu.
Bästa klimatet? En solig sommardag i Sverige.
Hemmafest eller krogen? Varför inte börja med den hederliga förfesten för att sedan dra vidare ut? Det kör jag på.
1
Det verkar som att jag kommer hem imorgon. Tar såklart inte ut något i förskott, men om allt går som planerat är jag hemma imorgonkväll. Tittar på fotboll och äter grillad korv i bröd. Laddar för mammas kalas på lördag. Går in i vardagen som om ingenting har hänt. Som om jag aldrig har varit i London. Det är bara min viktökning med dryga 10 kg som avslöjar mig.
Innan dess har jag dock ett tungt dygn framför mig. Jag ska hämta min flicka från dagis för sista gången. Hämta pojken från skolan för sista gången. Fika med min värdmamma och barnen i eftermiddag. Barnvakta och ta farväl av mina barn ikväll. Säga hejdå till Hanna och Jennie imorgonförmiddag. Lämna Barnes med min resväska...
...Och sen kommer jag att börja le. Kommer inte att kunna sluta. Efter allt det sorliga kan jag äntligen njuta över att vara påväg hem. Men först måste jag gråta mig igenom det här dygnet.
Sweetie & Pumpkin Pie
Avskedet som jag ska ta om ett par dagar är inte lika svårt. Jag lämnar inte människor som jag älskar, men två barn som jag har tagit hand om länge. Som jag har uppfostrat, skällt på, skrattat med, pratat med... Två barn som ser mig som en del av sin familj. Som inte riktigt förstår varför jag lämnar dem. Barn som jag bråkar med och skäller på nästan varje dag. Som kan vara otroligt jobbiga och få mig att svära långa ramsor på svenska. Barn som jag pussar och kramar varje dag. Som jag håller hand med och äter kvällsmat tillsammans med. Som säger "Tack för maten. Snälla kan jag lämna bordet?" med engelsk brytning varje gång de har ätit klart. Barn som jag känner så otroligt bra. Som jag kommer att sakna. Två barn som jag kanske aldrig kommer att se igen, men som jag alltid kommer att minnas.
Nej, det handlar inte om samma smärta som att säga hejdå till min riktiga familj, men nog gör det ont. Jätteont.
2
Det knackade på dörren för en stund sedan. När jag öppnade stod en mamma och hennes ena flicka där och ville säga hejdå till mig. Önska mig lycka till, tacka för alla gånger som jag har barnvaktat hos dem och ge mig en liten avskedspresent.
Överallt är jag omringad av så otroligt fina människor. Jag blir så tacksam och så rörd när jag tänker på det. Vilken fantastisk tur jag har haft.
3
16 månader i London
Beslutet att flytta till London och arbeta som au pair är det bästa jag någonsin har tagit. Idag har jag bott här i 16 månader och hunnit uppleva mer än vad jag trodde var möjligt. Jag lyckades hamna hos en bättre au pair-familj än vad jag hade vågat drömma om och fann vänner som jag aldrig kommer att glömma och som jag kommer att ha kvar hela livet. Jag har varit på musikaler, balett, opera, teater, museer, pubar, klubbar och fotbollsmatcher. Varit inlagd på sjukhus med halsfluss, haft maginfluensa, förkylningar, feber och pollenallergi. Varit på två skidsemestrar i Frankrike, besökt Paris och Dublin och varit på en dagsutflykt i Brighton. Jag har skrattat, gråtit, skrikit, viskat, skällt, tigit, pratat engelska, pratat svenska... För det mesta har jag varit lycklig. Trivts otroligt bra. Mycket bättre än vad jag trodde var möjligt. Det känns som att jag har varit här otroligt länge. Samtidigt känns det som om allting har varit en dröm.
Om fyra dagar flyttar jag hem till Sverige. Jag kommer att lämna människor som jag tycker väldigt mycket om, platser som ligger mig varmt om hjärtat och huset som har varit mitt hem länge. Istället kommer jag att återförenas med människor som jag älskar, platser som jag avgudar och bo i mitt riktiga hem. Efter en lång semester där jag har utvecklats och vuxit både på insidan och utsidan har det blivit dags för mig att åka tillbaka dit jag hör hemma. Jag känner mig helt färdig med London och är redo att ta nästa steg i mitt liv. Att flytta hem är utan tvekan det näst bästa beslutet som jag någonsin har tagit.
Men nog är jag värd ett Hurra? S E X T O N M Å N A D E R . Hurra!
4
Min flicka - Who are you going to miss the most?
Jag (till min flicka) - I'm going to miss you when I go back to Sweden.
Min flicka (4,5 år) - That's a very sweet thing to say. Do you like me so much? Are your mummy picking you up?
Jag - No, my daddy is picking me up from the airport.
Min flicka - But I love you.
5
Ledsamt.
Min sista helg som Londonbo har varit perfekt. Shopping, smarrig mat, goda vänner och en bra värdfamilj. Tråkigt bara att det där askmolnet från Island ska dra över Storbritannien lagom till fredag.
Veckans kloka citat
- Sebastian Chamfort
6
Glädjande konstaterande
Mamma: Nu har vi ätit den sista fredagsmiddagen utan dig! :D